Ibland undrar jag

Jag vet att mitt tidigare inlägg om min arbetsplats kanske inte var det mest positiva. Livet på mcdonald's är väldigt omtumlande och trots att det är skit så händer det en hel del saker som man skrattar rätt gott åt. Jag har listat mina favoriter.

Plats 4.

En av mina manliga chefer hatar mig innerligt. Varför har jag ingen som helst aning. Så kom det sig då att jag suttit på knä med böjd rygg i en kvart och putsat alla våra metallytor vid kassorna i tjugo minuter. Precis när jag ställt mig upp och gnidit min värkande rygg kom han inklampandes, gav mig ett elakt flin och sa att jag skulle göra allt igen. Med tårar i ögonen slängde jag förbannat trasan i golvet och sa "om jag nu gör det så jävla dåligt så kan du väl göra det själv... mansgris"

Plats 3.

Klockan halv åtta en torsdagskväll var det förvånansvärt lite folk i restaurangen. Ståendes i kassan såg jag plötsligt hur en tjej i sjuttonårsåldern kommer vinglandes mot mig. Hållandes i kassadisken lyckades hon bara öppna munnen innan hon föll rakt bakåt. Liggandes på golvet började hon plötsligt snarka..

Plats 2.

På en stark andra plats är den gången jag trillade och slog i huvudet så illa att jag fick hjärnskakning, en förmodad spricka i armbågen och nackspärr. Någon obetänksam idiot på jobbet hade kört med städmaskinen och använt för mycket vatten vilket gjorde att vårt kakelgolv blev glashalt. Inte ont anande kom jag promenerandes ner för en "backe" som lutar ungefär 20grader. Plötsligt inser jag att jag vattenplanar ner för "backen" och faller som en fura. Smärtan i bakhuvudet fick mig att ge ifrån mig ett litet kvidande läte som fick min kära medarbetare Daniel att komma springandes med oro i blicken. Han satte sig ner på det blöta golvet och höll mig i handen. I mitt stilla omskakade sinne insåg jag att det här var nog mitt mest romantiska ögonblick någonsin. Självklart stod min elaka chef bara och tittade på. Han har en sån blick som jag tror kor har när de insemineras. Totalt likgiltig.

Plats 1.
Och i toppen har vi då självklart mitt möte med tanten. Mitt under lunchruschen en dag kom en liten russingumma med rullator och basker fram till min kassa.

- Psst, kan jag få en cheseburgare?

-självklart, sa jag och sprang och hämtade en. När hon betalat pekade hon att jag skulle komma närmare. Viskandes sa hon mig att:

-Om någon kommer och frågar efter mig, så har jag inte varit här, okej?
Fundersamt såg jag henne försvinna ut på Vasagatan med baskern på sne och cheseburgaren på rullatorn.