Sångkurs och introduktionsutbildning.
Jag är härmed utbildad lärarvikarie och det är också så min titel ljuder. Julia, lärarvikarien.. Någonstans har jag anat att jag inte skulle kunna hålla mig borta från skolbänkens trygghet särskilt länge och vips så har jag härmed rättigheten att stå bakom katedern och försöka blidka både barn med myror i byxorna och hormonstinna tonåringar. Det känns som att första dagen kommer att bli tuff, men som jag brukar säga, - Har man klarat av att jobba på McDonald's klarar man av vad som helst.
Igår, när jag väckt Marion och jag lirkat mig fram till Kulturama förvandlades mina ben till gelé och jag fick sätta mig ner på en bänk innan jag lyckades få upp min modighetsmätare tillräckligt för att smyga mig upp till klassrummet där en liten rund tant med glasögon varmt hälsade mig välkommen. Vi växte till en salig blandning människor och när dörren stängdes överblickade jag småleendes rummet. Två äldre män, en vacker fransyska, några småbarnsmammor, en kille som tvunget skulle stå i maraton ställning varje gång han satte igång och sjunga och jag. Men det var roligt och vi sjöng jazz så jag är helnöjd.
Har jag glömt något nu? Jo just det, pantertanten i Danderyd vill att jag ska komma och servera igen. Eftersom att jag vet precis vad jag ger mig in på så känns det faktiskt lite motsträvigt den här gången, men det är ju pengar så vad gör man inte. Några timmar bland snorkiga tanter och gubbar får väl gå an. Dessutom brukar man ju alltid lyckas få med sig några snaskiga berättelser från öfre Stockholm.
