I love you always forever
Det kan hända de bästa av vänner, känslan av att man har glidit ifrån varandra. Man kan försöka ses igen och ta en fika, men den där sugande känslan i maggropen av att man hör ihop finns inte där längre. Och hur mycket man än önskar, kommer det aldrig att bli samma sak igen.
Det behöver inte vara något fel och minnena är inte värda mindre bara för att de ligger i ett färdigskrivet kapitel.
När man efter ett par träffar sitter nedsjunken i en soffa någonstans man inte längre går till och den insikten ploppar upp i bakhuvudet, finns det två vägar att gå. Antingen fortsätter man att ses mer och mer sällan tills det hela runnit ut i sanden. Eller så kramas man hårt och säger helt enkelt "ha det så bra" utan den klassiska "vi hörs" frasen efteråt.
Den här vänskapen har fått lida länge nog, men jag älskar dig inte mindre för det.
Ha det så bra!
