OBS.

Alla känsliga läsare som vill behålla bilden av mig som det relativt harmlösa lamm jag är vanligtvis ombedes att inte läsa detta inlägg. Jag vill även tillägga att detta inlägg inte refererar till någon läsare. Tack.




Jag är så jävla förbannad att jag inte vet vart jag ska göra av mig själv. Du ditt äckliga kräk! Jag hatar dig så innerligt att det gör ont. morr...

Jag vet att jag inte borde önska livet ur dig

Att jag borde tygla mig
Men jag är inte tillräckligt stark för att glömma hur du rev mig i bitar

Du pathetiska monster
Som förstörde mig utan att blinka
Du som hotade mig till lydnad och fick mig att linka

Jag vet att jag borde växa upp
Att jag borde ta ett andetag och förlåta
Men hatet forsar i och med allt du säger och gör
Och kommer nog inte att försvinna förrän du trillar ihop och dör
Ditt äckliga svin...

Tänk att det kan vara så skönt att få ur sig det i skrift, nu ska jag bara gå ut o skogen och skrika det också. Sen tror jag faktiskt att jag kan vara redo att ta mig vidare.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback