Lite lättsam fredagspoesi.

Ibland känner jag mig som ett misslyckat projekt.

En clown utan vare sig humor eller dräkt.

Ibland undrar jag varför vissa har det svårare än andra,

varför vi inte hjälper varandra.

Ibland är jag en lerklump omöjlig att forma,
hur mycket än väderleken väljer att storma.
Ibland glittrar stjärnorna på min kind
och jag förvandlas till en sprudlande virvelvind.
Ibland längtar jag till fjärran länder,
till vajande palmer och ändlösa stränder.
Ibland svämmar mitt hjärta över
och ibland har jag svårt att skilja vänster från höger.
Men vad gör det,
när man kan skratta med sådan lätthet?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback