Mina älskade laster
Jag talades vid med min farsa över telefon igår och vi lyckas alltid komma in på de mest underliga ämnen. Kanske har det med att göra att vi har så mycket far och dottertid att ta igen eftersom att vi hade en ganska vacklande relation när jag växte upp. Han gjorde sitt bästa, det vet jag, men när man bor över åttio mil ifrån varandra är det svårt.
Nu var inte tanken att det här skulle bli ett emotionellt inlägg, men va fan, jag är emotionell så det är svårt att låta bli.
Var var jag nu, jo, vi började prata om laster. Han snusar och det är ju en last, men enligt honom så har man rätt till åtta laster. Hur han kan vara så bombsäker på det vet jag inte men med tanke på att han gick i Pingstkyrkans barngrupp när han var liten, som idag praktiskt taget klassas som sekt, så kan det vara därifrån han har fått det. De har en massa underligt för sig där har jag fått berättat för mig.
Jag har då försökt komma fram till vad jag har för laster. Det är inte helt enkelt måste jag säga. För vad är egentligen en last? Visst dricker jag alkohol men det är ju inte som att jag njuter av det, jag dricker näa jag går ut för att jag vet att jag inte skulle stå ut med alla fulla människor om jag inte gjorde det. Var går gränsen mellan last och livsnödvändighet. Jag är beroende av pengar och det är en last. Men jag är beroende av pengar för att jag inte skulle överleva om jag inte hade några, och då blir det en livsnödvändighet.
Fast jag har tre renodlade laster som det inte går att komma runt. Den första och största är glass. Det är därför som jag vägrar banta och annat sånt trams, jag kan inte leva utan glass. Det finns ingen större njutning än känslan av att öppna ett Ben and Jerrys paket med chocolate fudge brownie och föra den första skeden till munnen. Vilket leder oss in på min nästa last, choklad. Den euforin av lycka som choklad skapar är ännu ett fenomen som jag inte kan leva utan. Den tredje är då romaner och filmer. Helst sådär riktigt "ta andan ur en" romantiska.
Vet ni vad, jag trivs rätt bra med mina laster. Jag skulle ha svårt att leva utan de sköna kvällarna när jag kryper upp i soffan under min yllefilt och sätter på Pride and Prejudice med chokladglassen i ena handen och näsduken i den andra. Har man ingen romantik i sitt liv får man helt enkelt ta tag i det själv.
Och jag har ju faktiskt rätt till åtta laster, så om jag sliter lite hårdare på mina tre gör det väl inte så mycket?
