Skakiga fingrar och grön färg.

Nu är det klippt. Nu finns det ingen återvändå och jag sitter kramandes en nyckelknippa med ett fånleende på läpparna. Jag kommer från och med måndag bo i samma hus som Tommy Körberg. Jag har två sätt med nycklar, ett par burkar färg och en jättesäng, vad mer kan en flicka önska sig?

Livet känns lite som en väg med ett antal rödljus att ta sig förbi. I långa perioder står man bara trampandes vid ett övergångsställe, väntandes på att den röda gubben ska ta sig samman och byta kläder. När det väl slår om till grönt är det som att solen kommer fram och i ett enda sjumilakliv är man över för att inse efter en kort stunds promenad att det är ett annat jävla rödljus som vägrar slå om.

Men idag är jag fortfarande påväg över de vita ränderna. Idag vägrar jag tänka på rödljus för jag har en egen lägenhet med fransk balkong och Tommy Körberg har en snygg son.

På Torsdag börjar jag måla, någon som har lust att vara med?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback