Ibland undrar jag

Jag pendlar mellan uppgivelse och självförakt. Det är mycket kallare ikväll än det har varit på länge, fast kylan kommer nog inifrån. Det känns ungefär som chocken efter att man kommit upp ur en isvak, förutom det faktum att det inte väntar någon varm bastu. Ännu ett bevis på att lilla Bullen inte är duglig.

Jag hatar att jag är lika lätt att sticka hål på som en uppblåst ballong. Att jag är så.. sårbar. Allting är ju så enkelt egentligen och det är så lätt att tänka om, men det värker lika oförtrutet i bröstet ändå.

Jag ville ju så gärna.. jag ville ju så gärna.