BARF..
illamående är nog det värsta jag vet. Huvudvärk kan man knapra bort med piller, hjärtesorg kan man gråta ut och är man förkyld så kan man snyta sig. Men när illamåendet kommer smygande och rör till i magen på en är det som att hela världen blir ett enda stort moln av kräkframkallande lukter.
Man kan inte äta för att man mår illa och om man inte äter så mår man mer illa, where is the sense in that? Jag tror att det är utmattning, för graviditet är det i alla fall inte mamma..
Borde man oroa sig när ens mor får en glittrande hinna över ögonen så fort man pratar om barn? Inte för att hon kan göra något och jag vet faktiskt inte ens om jag vill ha barn i framtiden. Visst är de fantastiska de små liven, men barn är som klistrer, och är det något som skrämmer mig så är det klister.
Min kära vän och gurubloggare, när hon väl kan understå sig att slå sig ner vid datorn, skrev en gång att jag är rädd för att bli kvar. Kanske är det därför jag vinglar till på trottoaren så fort någon tittar mig i ögonen, kanske är det därför jag flyr så fort någon råkar andas om att jag borde "satsa". Ibland känner jag mig skrämmande lik en vilsen pojke.
Kanske är det bara min röriga mage som talar, jag fixar inte det här med att gå upp sex på morgonarna längre.. jag ska i alla fall tvinga ner lite fiskgryta, annars sätter nog pappa mig snart på sondmatning.
TJOLLAHOPP
Man kan inte äta för att man mår illa och om man inte äter så mår man mer illa, where is the sense in that? Jag tror att det är utmattning, för graviditet är det i alla fall inte mamma..
Borde man oroa sig när ens mor får en glittrande hinna över ögonen så fort man pratar om barn? Inte för att hon kan göra något och jag vet faktiskt inte ens om jag vill ha barn i framtiden. Visst är de fantastiska de små liven, men barn är som klistrer, och är det något som skrämmer mig så är det klister.
Min kära vän och gurubloggare, när hon väl kan understå sig att slå sig ner vid datorn, skrev en gång att jag är rädd för att bli kvar. Kanske är det därför jag vinglar till på trottoaren så fort någon tittar mig i ögonen, kanske är det därför jag flyr så fort någon råkar andas om att jag borde "satsa". Ibland känner jag mig skrämmande lik en vilsen pojke.
Kanske är det bara min röriga mage som talar, jag fixar inte det här med att gå upp sex på morgonarna längre.. jag ska i alla fall tvinga ner lite fiskgryta, annars sätter nog pappa mig snart på sondmatning.
TJOLLAHOPP
Kommentarer
Trackback
