Någon dag.
Alléer är bland det vackraste jag vet. Jag kommer fortfarande ihåg en sommar för några år sedan när vi stannade till, på väg upp till Nordingrå, vid ett skogsparti där de höga björkarna längs grusstigen flätat samman sina lövverk. Det kändes som att vandra genom en bortglömd portal. Resten av resan satt jag och fantiserade ihop en romantisk historia om älvor och troll med blommor i håret, ett bortglömt rike och galopperande hästar.
Det där kan jag sakna lite, förmågan att förvilla sig i fantasin. Det var Fast det vore rätt obehagligt, tänk om man satt på jobbet och plötsligt inser att man står och fäktar med ett paraply som om det vore ett maskingevär eller svärd. Det känns som att livet skulle bli lite svårare då...
Nu ska jag lägga mig och läsa, jag har försummat Fogelström lite den senaste tiden.
- I love you, not only for what you are, But for what I am when I am with you.
